Vad är det med Grey's och mig egentligen? Kan inte lämna tvsoffan en enda onsdagkväll utan tårar rinnandes längs med halsen. Mamma brukade bli lite orolig för att jag var ledsen på riktigt förr, som när man börjar hacka lök mitt från ingenstans, men jag tror hon har förstått att det är programmet i sig som är anledningen. Åh jag vill bara ta Meredith, Izzie, Karev, Derek och alla andra olyckliga karaktärer i grey's i min famn och baka lite kärleksmums åt dem eller nått!

Annars då? Jag bad mamma köpa typ tandkräm och nagellacksborttagningsmedel åt mig, tycker inte att det är för mycket begärt. Hon svarade: "har du inget sånt kvar?" Neej det är väl därför jag ber dig köpa nytt eller? Som att hon misstänker mig för att försöka få henne på massa onödiga utgifter medan jag har ett helt förråd fullt av tandkräm

De senste dagarna har jag varit tvungen att gå upp till övervåningen och låna mam&pap's tandkräm. På kvällarna går det bra för då har jag tid att komma på när jag står på neretoan att "justja jag har ju ingen tandkräm så jag måste gå upp igen för att låna mamma och pappas" men...på skolmorgonar blir det en helt annan sak. Som den trogna tidsoptimist jag är, är tandborstning alltid något jag kommer på i absolut sista minuten så jag har bara one shot, kanske en halv minut tillgodo, att hinna borsta tänderna på. Självklart mitt i all stress glömmer jag bort låna-tankräm-av-mam&pap-situationen och satsar på trappan ner till toan där tandborste och tandkräm vanligtvis håller hus...kommer ner och inser mitt misstag och får springa till bussen/bilen ofräsch och i vetskap om att jag kommer vara en börda att ha omkring sig hela morgonen tills jag får ett tuggummi...