hej!
Testar lite bara!:)
.
<a href="http://www.bloglovin.com/blog/707700/ourheartsonsave?claim=37v3dpcgqru">Följ min blogg med Bloglovin</a>
jul jul
nämen nu får jag ta och ge mig, måste sluta vara en sån periodare och skriva superintensivt först för att sen lägga av att blogga i några månader, suck. Ett nytt nyårslöfte kanske? Det tillsammans med träna supermkt, få bästa betygen, skaffa ett underbart jobb, hitta en underbar pojkvän osv osv...så när ett år har gått och man inser att inte en enda grej har förändrats så blir man sjukt deprimerad och tappar hoppet. Som ni hör så är jag inte så jätteförtjust i nyår och att tiden går och sånna jobbiga grejer.
Min jul har varit bra, så bra som den kan bli nu när man är vuxen och inte riktigt kan fatta barnens otålighet när det gäller tomten, tkr vi knappt hann äta färdigt innan det var dags för juilklappshysterin! Men maten var god, shit alltså vad jag åt, där kan vi snacka om food baby! Nu såhär 2 dar efter jul går det ju så sjukt mkt härliga filmer på tv så det är det jag tänker ägna mig åt. Idag har jag sett clueless och nu snart börjar shrek 3, härliga soffpotatisliv!
Min jul har varit bra, så bra som den kan bli nu när man är vuxen och inte riktigt kan fatta barnens otålighet när det gäller tomten, tkr vi knappt hann äta färdigt innan det var dags för juilklappshysterin! Men maten var god, shit alltså vad jag åt, där kan vi snacka om food baby! Nu såhär 2 dar efter jul går det ju så sjukt mkt härliga filmer på tv så det är det jag tänker ägna mig åt. Idag har jag sett clueless och nu snart börjar shrek 3, härliga soffpotatisliv!
advent prep.
Nu börjar det bli jul här i vår stuga iaf. Mamma har fått någon första advent knäpp och kom hem idag med glögg, juleskum, adventstjärnor och en stor konstig röd boll som lyser mer rött än ett stoppljus. Jag måste erkänna att det känns lite konstigt med allt detta julståhej redan, det är ju bara början på oktober...nej visst ja slutet på november va det ja, och första december på tisdag. Men nu när jag tänker på det så tar det ju inte direkt emot att sätta på the christmas song med nat king cole och dricka lite glögg...
vanlig onsdags separationsångest
Jag är ju en sann ordbajsare i grund och botten, men hur kommer det sig att jag har så jäkla svårt för att skriva då? När det gäller skolarbete alltså...Jag skulle ibland så gärna vilja vara en straight A student som alltid kom till lektioner förberedd och aldrig behövde känna smaken av ångest och stress när läraren rabblar upp allt vad du inte hunnit göra som du borde. Dessa mirakelmänniskor måste vara just det: mirakel, eller så är de kanske inte fullt så beroende av Grey's anatomy, Desperate Housewifes, Christine, Robinson, nämnde jag Skavlan?
Varje onsdag när Grey's sänds känns det som jag lever på Seattle grace och blir tokig på Izzie som inte kan höra av sig, och så varje gång programmets 40 min har gått känns det som om någon sliter bort hela mitt liv, hela min umgängeskrets och tillvaro. Jag får sån seperationsångest varje gång. Jag vill också ha det som Meredith, vilket är ganska konstigt egentligen eftersom de har det sjukt jobbigt most of the time.
Ibland frågar jag mig varför jag pluggar, för vem liksom. Just nu känns det inte som att det är för mig själv, snarare för att det är något man bara gör. Så att jag kan komma in på programm på högskolan så att jag kan bli smart så att jag sen kan göra något jag tycker är kul och brinner för, lite väl långt dit om jag får säga det själv.
Varje onsdag när Grey's sänds känns det som jag lever på Seattle grace och blir tokig på Izzie som inte kan höra av sig, och så varje gång programmets 40 min har gått känns det som om någon sliter bort hela mitt liv, hela min umgängeskrets och tillvaro. Jag får sån seperationsångest varje gång. Jag vill också ha det som Meredith, vilket är ganska konstigt egentligen eftersom de har det sjukt jobbigt most of the time.
Ibland frågar jag mig varför jag pluggar, för vem liksom. Just nu känns det inte som att det är för mig själv, snarare för att det är något man bara gör. Så att jag kan komma in på programm på högskolan så att jag kan bli smart så att jag sen kan göra något jag tycker är kul och brinner för, lite väl långt dit om jag får säga det själv.
allt är möjligt på 100års fester
Hej, igår var jag jag på 100 års kalas. Svåger fyllde 40 och svågers far 60, så jag överlämnar matematiken åt er. Det var kul. Inte kul som jag hade drömt ut innan förstås, men kul. Innan det är dags för ett stort planerat event som jag ser fram emot så brukar jag alltid spekulera i hur det kommer bli, inte så där jätterealistiskt dock. Jag gick och dagdrömde om att det skulle finnas en jättesnygg kille i min ålder på den här 100festen, som blev jätteintresserad av mig och att vi satt och flirtade hela kvällen. Riktigt så blev det ju inte...den enda killen i ungefär min ålder, som ändå ska ha credit för sin snygghet, var han som arbetade som servitris/bartender på stället och även fast det kändes som om vi fick ögonkontakt (jag satt och log som ett fån för att se om jag skulle få någon respons) så tror jag att det var buffé-faten bakom mig som fångade hans intresse mer än mitt...
Jag hade också drömt innan att när jag och Frida gjorde vårat framträdande som vi hade tränat in så skulle livebandet som kom och spelade senare på kvällen stå och lyssna. De skulle tycka att jag var så makalöst begåvad att de skulle ringa sin manager som skulle fixa ett musikkontrakt på momangen....Tyvärr gick inte den planen i verket heller. Jag och Frida sjöng och spelade våran låt dock, efter mkt om och men...och rödvin. Vi fick en del positiv respons efteråt, men samtidigt så vet jag inte hur hårt man ska lita på sånna som har tömt hela barskåpet och stått och vrålat och dansat till "800 grader" och sen säger " det där var DET BÄSTA jag har hört, min mascara var HÄR NERE!!". Nej nu ska vi inte tänka så, ens familj och vänner är ju de mest opartiska som finns eller?
Men det var kul som sjutton. Jag och la systrar 2 dansade oss alldeles tokiga. Det va så skönt, jag sket totalt i hur jag såg ut när jag skakade loss på alla kroppdelar möjliga till Magnus Uggla "för i stan så ger vi järnet och vi bangar inte för nått!"(det fanns ju ändå inga intressanta män under 40, förrutom den förlorade bartendern vill säga..). Så trots att inte dagdrömmarna blev verklighet så var verkligheten ganska rolig i sig.
Jag hade också drömt innan att när jag och Frida gjorde vårat framträdande som vi hade tränat in så skulle livebandet som kom och spelade senare på kvällen stå och lyssna. De skulle tycka att jag var så makalöst begåvad att de skulle ringa sin manager som skulle fixa ett musikkontrakt på momangen....Tyvärr gick inte den planen i verket heller. Jag och Frida sjöng och spelade våran låt dock, efter mkt om och men...och rödvin. Vi fick en del positiv respons efteråt, men samtidigt så vet jag inte hur hårt man ska lita på sånna som har tömt hela barskåpet och stått och vrålat och dansat till "800 grader" och sen säger " det där var DET BÄSTA jag har hört, min mascara var HÄR NERE!!". Nej nu ska vi inte tänka så, ens familj och vänner är ju de mest opartiska som finns eller?
Men det var kul som sjutton. Jag och la systrar 2 dansade oss alldeles tokiga. Det va så skönt, jag sket totalt i hur jag såg ut när jag skakade loss på alla kroppdelar möjliga till Magnus Uggla "för i stan så ger vi järnet och vi bangar inte för nått!"(det fanns ju ändå inga intressanta män under 40, förrutom den förlorade bartendern vill säga..). Så trots att inte dagdrömmarna blev verklighet så var verkligheten ganska rolig i sig.
2 toksystrar av 3, jag i mitten från, sommarens glada dagar
Vilken rolig liten hög vänner man har.
För dryga en vecka sen fick jag skickat till mig på facebook en invite till Bingokväll. Ja ni hör rätt, Bingo som i Bingolotto. Kraven var för att komma: en bingolott och INGEN ALKOHOL, jag antar att vi endast träffats över den fientliga lilla tillsatsen på sistonde.
Ja och så idag så var det dags för den här lilla bingo-get together och jag som suttit insnurrad i filar, klunkat te och skrivit arbeten hela dagen var inte riktigt redo att åka iväg på bestämd tid (vilket de ska vara glada för att jag inte gjorde då jag var klädd i gröna mjukisbyxor, rosa linne, snea glasögon och hår som senast tvättats för 3 dagar sen). Så jag va kanske lite sen...en timme sen. Och så när jag kommer dit, knackar på dörren...ingen öppnar, ringer och de säger bara att jag ska gå upp till tvn. Där uppe sitter hela högen, helt fast i deras lott och "Niklas 39" som lotta säger på tvn. Trevligt välkomnande liksom, håll tyst, hämta din bingolott. Aldrig förr har jag sett mina vänner i en sån bisarr situation! Men någon gång ska ju alltid vara den första, och det va rätt trevligt faktiskt. Vi satt alla och höll tummarna och tilläts oss tom tänka ut vad vi skulle göra för de där 25000 kr på inredning men ingen vann något såklart. Eller jo! Vincent vann 100 kr, perfekt för en ny bingolott till han och Emil till nästa söndag. Herregud! En gammal man som ringde in berättade att han minsann hade spelat och försökt att ringa in till bingolotto i 15 år! Snacka om hopp-dödaren för oss, sitter vi alldeles färska och naiva och tror att vi har en chans icke då.
Men som sagt det var ju trevligt på sitt lilla sätt. När det var slut satt vi och pratade, de tjatade sönder mig med att jag skulle äta kladdkaka och hallonpaj och allt vad det var när jag försökte vara nyttig för en gångs skull. Alltså seriöst, det går ju inte att få vara det. Så fort man säger att man inte äter socker så blir alla typ sura och tycker att man är töntig "vaddå bantar du eller", neej men jag försöker vara hälsosam! Ät-hets är för 17 större än både sup-hets och rök-hets, i alla fall i min umgängeskrets. Men jag stod emot. Emil visade också hur han kunde få ner en hel dildo i halsen, otroligt imponerande faktiskt.
Ja och så idag så var det dags för den här lilla bingo-get together och jag som suttit insnurrad i filar, klunkat te och skrivit arbeten hela dagen var inte riktigt redo att åka iväg på bestämd tid (vilket de ska vara glada för att jag inte gjorde då jag var klädd i gröna mjukisbyxor, rosa linne, snea glasögon och hår som senast tvättats för 3 dagar sen). Så jag va kanske lite sen...en timme sen. Och så när jag kommer dit, knackar på dörren...ingen öppnar, ringer och de säger bara att jag ska gå upp till tvn. Där uppe sitter hela högen, helt fast i deras lott och "Niklas 39" som lotta säger på tvn. Trevligt välkomnande liksom, håll tyst, hämta din bingolott. Aldrig förr har jag sett mina vänner i en sån bisarr situation! Men någon gång ska ju alltid vara den första, och det va rätt trevligt faktiskt. Vi satt alla och höll tummarna och tilläts oss tom tänka ut vad vi skulle göra för de där 25000 kr på inredning men ingen vann något såklart. Eller jo! Vincent vann 100 kr, perfekt för en ny bingolott till han och Emil till nästa söndag. Herregud! En gammal man som ringde in berättade att han minsann hade spelat och försökt att ringa in till bingolotto i 15 år! Snacka om hopp-dödaren för oss, sitter vi alldeles färska och naiva och tror att vi har en chans icke då.
Men som sagt det var ju trevligt på sitt lilla sätt. När det var slut satt vi och pratade, de tjatade sönder mig med att jag skulle äta kladdkaka och hallonpaj och allt vad det var när jag försökte vara nyttig för en gångs skull. Alltså seriöst, det går ju inte att få vara det. Så fort man säger att man inte äter socker så blir alla typ sura och tycker att man är töntig "vaddå bantar du eller", neej men jag försöker vara hälsosam! Ät-hets är för 17 större än både sup-hets och rök-hets, i alla fall i min umgängeskrets. Men jag stod emot. Emil visade också hur han kunde få ner en hel dildo i halsen, otroligt imponerande faktiskt.
Töntigaste vs roligaste
Töntigaste just nu - från en bitter typ nära dig!
- facebook gruppen "vi som smsar vare dag" KOM IGEN! Vem skickar inte iväg 1,2 sms om dagen iaf? Som de som smsar varje dag skulle behöva någon slags gemenskap för att hitta andra som har samma intressen som en själv, då delar ni samma "intresse" som resten av svenska folket kan jag meddela! Så himla töntigt, vem ägnar tid åt att hitta på en sån fb grupp? (sånna som ägnar tid åt att klaga på saker i sin blogg kanske...) det är som att starta en grupp som heter "vi som andas hela tiden" eller " vi som borstar tänderna" come on!
- Att Anna Anka vill sända något tv-program på JULAFTON, vad ska de göra då, sitta och käka broskbitar för att bli mer som hajarna?
- Dansband. Dansbandskampen får tom EMD's mainstream musik att bli bra i mina öron, att höra hur Date och Titanix bara sågar sönder deras pophits till sega 4 takts buggisar får mig att nästan fälla en tår, AV SORG. Och alla som håller på med det säger "det är så rolig med dansband, allt går ju ut på att glädja andra människor!" och det tror ni att ni är ensam om i musikbranschen? Eller förlåt det kanske bara är jag som lyssnar på musik (vilket då INTE inkluderar dansband) för att det gör mig glad?
- Körslaget, eller jag kanske redan har klagat på det en gång...ja då så, behöver inte säga så mkt mer.
- Singing Bee celeb, också avverkat check (men nu är det ännu värre, Angela Monroe från Robinson kom igen, vad gör hon, bloggar ojj vilken bedrit, kan ju vilken jubelidiot klara av, tom jag!)
- Att jag börjar tappa min enda begåvning, att kunna låtar och dess texter. Jag börjar tappa minnet, det var allt jag hade, allt, vad ska det bli av mig nu? Färjan säson 354 antar jag...eller kanske den där serien om det där shoppingstället där det är superbillig vad heter det nu igen, ullared!
Roligaste just nu:
- Robins och Anna Blomberg. Hon är så himla bra på imitationer! Tidigare i Robins har hon ju härmat svenska hollywoodfruarna och nu idag härmade hon Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Maude Olofsson, klockrent!
a det va väl det enda roliga jag kunde komma på...
- facebook gruppen "vi som smsar vare dag" KOM IGEN! Vem skickar inte iväg 1,2 sms om dagen iaf? Som de som smsar varje dag skulle behöva någon slags gemenskap för att hitta andra som har samma intressen som en själv, då delar ni samma "intresse" som resten av svenska folket kan jag meddela! Så himla töntigt, vem ägnar tid åt att hitta på en sån fb grupp? (sånna som ägnar tid åt att klaga på saker i sin blogg kanske...) det är som att starta en grupp som heter "vi som andas hela tiden" eller " vi som borstar tänderna" come on!
- Att Anna Anka vill sända något tv-program på JULAFTON, vad ska de göra då, sitta och käka broskbitar för att bli mer som hajarna?
- Dansband. Dansbandskampen får tom EMD's mainstream musik att bli bra i mina öron, att höra hur Date och Titanix bara sågar sönder deras pophits till sega 4 takts buggisar får mig att nästan fälla en tår, AV SORG. Och alla som håller på med det säger "det är så rolig med dansband, allt går ju ut på att glädja andra människor!" och det tror ni att ni är ensam om i musikbranschen? Eller förlåt det kanske bara är jag som lyssnar på musik (vilket då INTE inkluderar dansband) för att det gör mig glad?
- Körslaget, eller jag kanske redan har klagat på det en gång...ja då så, behöver inte säga så mkt mer.
- Singing Bee celeb, också avverkat check (men nu är det ännu värre, Angela Monroe från Robinson kom igen, vad gör hon, bloggar ojj vilken bedrit, kan ju vilken jubelidiot klara av, tom jag!)
- Att jag börjar tappa min enda begåvning, att kunna låtar och dess texter. Jag börjar tappa minnet, det var allt jag hade, allt, vad ska det bli av mig nu? Färjan säson 354 antar jag...eller kanske den där serien om det där shoppingstället där det är superbillig vad heter det nu igen, ullared!
Roligaste just nu:
- Robins och Anna Blomberg. Hon är så himla bra på imitationer! Tidigare i Robins har hon ju härmat svenska hollywoodfruarna och nu idag härmade hon Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Maude Olofsson, klockrent!
a det va väl det enda roliga jag kunde komma på...
att hänga på bibblan
Idag upptäckte jag något enastående: det finns bibliotek! Och de är riktigt användbara ju. Vi var där med filosfikursen imorse och skulle leta verk till uppsatsen och jag märkte då att bibliotek är något för mig. Man känner sig så smart där inne, de andra tror att man skriver invecklade fördjupningar på jättehög nivå fast man egentligen bara går runt och försöker förstå i vilken ordning böckerna står uppstaplade (det är svårare än vad det ser ut, tro mig).
10 jobbiga saker jag hellre skulle göra än att sitta här och plugga dagarna i ända:
- Sitta och kolla på Bonde söker fru och den olidlige Roger Karlsson, som verkar vara helt och hållet asocial utan några som helst skills för att prata med andra människor. Jag klarar max av att kolla på honom i 30 sek och hur otroligt tafatt han är! Aldrig att jag skulle kunna dejta en sån man, ALDRIG.
- Städa hela huset, börja rensa gamla skrivbordslådor, skura golv, rensa kattlådan, organisera upp i garderoben...
- Bestiga Kebnekaise med en 25 kg säck på ryggen
- Lyssna igenom alla Per Gessles album genom tiderna på Spotify
- Pussa en groda
- åka pendeltåg bredvid en man som tycker trance, techno och allt vad det heter är the shit och lyssnar på högsta volym vilket nästan ger mig tinnitus.
- Sjunga och spela mungiga på centralstationen i Stockholm med medeltidsklädnad
- Jobba 9 to 5 på macdonalds,max eller burger king
- färga håret i en svag grön-blå nyans och sätta i sånna där gigantiska synth-snurrgrejer, som nästan ser ut som sånna leksaker som man brukade ha i trappen när man va liten och så såg det ut som den gick ner av sig själv.
- Dansa magdans på chaplins
här är det lugnt som en filbunke
Jag ska hålla tal imorgon, svenska B nationella, är du nervös tänker ni...och det värsta är att jag inte är det! Jag är typ nervös för att jag inte är nervös, kan det bli mer invecklat? Alltid när jag sjukt nervös inför tal och muntliga grejer så brukar det gå bra, nu när jag känner mig lugn som en filbunke så kmr det väl gå åt pipan bara för det...
fyi så fick jag världens sår efter min vurpa i lördags, det är skitstort och fullt med massa äckligt var och har jag på mig ett par byxor och inget plåster så fastnar liksom tyget i såret så jag måste dra bort det sen. Inte mysigt alls. När hade man sånna här problem sist egentligen? När man var typ 10 och åkte inlines och cyklade på sin fritid antar jag, då på den tiden som man var hälsosam och pigg, goda dagar är förbi.
fyi så fick jag världens sår efter min vurpa i lördags, det är skitstort och fullt med massa äckligt var och har jag på mig ett par byxor och inget plåster så fastnar liksom tyget i såret så jag måste dra bort det sen. Inte mysigt alls. När hade man sånna här problem sist egentligen? När man var typ 10 och åkte inlines och cyklade på sin fritid antar jag, då på den tiden som man var hälsosam och pigg, goda dagar är förbi.
Jag och födelsedagsbarnet i lördags, before the big accident
nja jag tror inte att strumbyxor från 6-12 år passar på mig, jag är ganska lång...
hej matilda, nykterist och nunna. Jaha vad händer idag då, söndag, bakis, farsdag, sitter och skrapar bort nagellacket som jag målade dit igår(helt sanslöst vad sån skit håller dåligt!), har spenderat halva dagen med att kolla på patetiska repriser av program så som körslaget, mammas pojkar, biggest loser och paris bff(british version?).
Alltid när jag är bakis får jag ont i huvudet, jag vet hur konstigt som helst, jag menar hur många får det på en baksmälla?! Nej skämtosido, men jag får iaf väldigt ont i huvudet men istället för att bara ta en eller två eller tre huvudvärkstabletter och få det överstökat så ska jag liksom fajtas med min värk och försöka övervinna den. Jag vill inte knapra massa piller utan tänker att jag ska få bort ondheten av mig själv, typ genom att äta onyttig mat, släcka alla lampor runt omkring mig och stänga av alla ljud. Samtidigt så har jag ju andra saker för mig än att ligga under täcket i mitt nedsläckta rum och bara jämra mig hela dagen. Så på sluten av dagen blir det alltid så att jag tar ett piller ändå, och då var ju hela denna mödan med att härda ut helt onödig aight?
Igår fyllde en kompis år och vi drog ut till Stockholm för att slå klackarna i taket och ha en sjudundrans rolig kväll. Först vart det väldigt mkt vin hemma hos henne så när vi va på väg till 3 dörrar för att starta kvällen där(går inte att undgå 3 dörrar it's imposible) så vet jag inte vad jag gör, typ snubblar på min 1 millimeter höga klack och ramlar och skrapar upp hela jävla knät. Hela strumpbyxan gick sönder och det bara blödde och blödde. Jag försökte försäkra alla om att det inte var för att jag var full som jag ramlade utan att jag bara är väldigt klantig till personligheten. Nu så här i efterhand måste jag nog erkänna att det var lite pga vinet...Jag lyckades ta mig in på 3 dörrar med ett helt uppslaget och blodigt knä, sprang in på toan och fick plåster av Hanna och Adina som de köpte på en mysko liten tobaksaffär bredvid. Så stod jag där, i kortkort kjol, utan strumbyxor och med plåster över hela benet. Jag kände att jag var tvungen att ha ett par strumpbyxor för att inte bli stans största white trash så jag och Hanna gick in i den konstiga lilla tobaksaffären igen.
jag: - Hej har ni några strumbyxor
mysko tobaksaffärsägare: Ja
Och så börjar han rota runt på två hyllor bakom kassan där han stod, det låg saker huller om buller, ciggpaket, tändare,godispåsar osv. Till slut hittar han ett paket och håller upp det, som det står "från 6-12 år" på.
Jag: nja jag tror inte att strumbyxor från 6-12 år passar på mig, jag är ganska lång...
Han säger ingenting och fortsätter leta runt, jag ser ett paket m stayups och köper dem, FÖR FYRTIONIO KRONOR,49:-! Jag vet att den jäkeln lurades, han märkte att jag och Hanna var lite salongsberusade säkert och unyttjade det! Men men jag köpte de och när jag skulle sätta på mig dem på tunnelbanestationen så gick de sönder, med en gång. Så jag fick gå till pressbyrån och köpa nya där 2 för 29:-, jag ödslade alltså 90 spänn på en engångsprodukt som strumbyxor faktiskt är.
Så är det att vara jag ibland och med detta inlägg hoppas jag att jag har gett er hopp om era egna liv då ni inser att vissa som jag är mkt mer patetiska. Ni borde tacka mig.
mardrömmar om kossor
Inatt hade jag massa mardrömmar, jag minns inte vad de handlar om, jag minns bara att det var läskiga! När jag vaknade mellan drömmarna så hade jag den där konstiga känslan man får efter en mardröm, man är rädd på ngt annorlunda sätt och vill inte somna om samtidigt som man är så sjukt trött att ögonen faller ihop på en. Jag försökte liksom vakna till ordentligt för att sen kunna somna om i andra tankebanor, inte samma som tidigare. Men ja jag kommer ju ändå inte ihåg vad jag drömde så jag antar att det inte spelar någon roll.
En gång drömde jag en hemsk mardröm som jag kmr ihåg dock: Jag satt ensam i en bil på passagerarsätet där fram på en ödslig parkering med bara skog runt i kring (ni från bålsta läs: kvarnkojan). PLÖTSLIGT står det en livs levande tjur, eller så kan det vara en kossa, utanför bilen och råmar och har sig. Så börjar tjuren/kossan stånga på bilen mot där jag satt, så hela bilen började gunga och höll på och välta.
Tänk på det ni, när ni ligger där i eran varma säng med duntäcket upp över öronen och den bäckmörka natten som omsluter er...då kanske det inte blir så lätt att somna!
En gång drömde jag en hemsk mardröm som jag kmr ihåg dock: Jag satt ensam i en bil på passagerarsätet där fram på en ödslig parkering med bara skog runt i kring (ni från bålsta läs: kvarnkojan). PLÖTSLIGT står det en livs levande tjur, eller så kan det vara en kossa, utanför bilen och råmar och har sig. Så börjar tjuren/kossan stånga på bilen mot där jag satt, så hela bilen började gunga och höll på och välta.
Tänk på det ni, när ni ligger där i eran varma säng med duntäcket upp över öronen och den bäckmörka natten som omsluter er...då kanske det inte blir så lätt att somna!
knäckebröd
Jesus Amalia! Jag är så hungrig, tänk vad gott med knäckebröd!! Jag tror jag ska ta ett...
Jag är i förnekelsefasen, kan INTE acceptera att lovet är slut, det kan bara inte vara sant. Det där med att vara ledig är min grej minsann, tror att jag ska satsa på den yrkesbanan efter studenten. Det blev ju inte bättre för att dom jävlarna, inga namn nämnda(gråskinka)har ändrat schemat så vips fick jag en lektion kl 8.30 på måndagmornar fram över, jag som var så glad åt min sovmorgon!
Juste nu kom jag på en sak måste berätta om det klantigaste som jag gjorde i morse: Jag vaknade av min mördar-alarmklocka, stängde av den och hoppade direkt in i duschen, jag var knappt trött! Det var som de ggr man ska resa bort till spanien lr nått och ska åka hemifrån kl 4 på natten, man är så spänd och laddad att man inte känner av tröttheten utan bara går upp (så konstigt kändes det för mig att gå upp tidigt). Sen när jag har duschat, klätt på mig, sminkat mig, gjort iordning frukost och bryggt kaffe så sätter jag på radion...kl. är 06.40(tror jag) och då ska morgonpasset i p3 vara igång, 10 min in i programmet, men nej på radion är fortf natt/tidig morgon - programmet "vakna" igång. Hmmm tänker jag och så kollar jag på klockan igen, OCH VAD TROR NI JAG INSER? JO Klockan var då endast 05.30, den tiden jag egentligen skulle gå upp och alltså satt jag där helt färdig med en timme kvar tills mitt tåg skulle gå! Jag hade glömt ändra väckarklockan till vintertid, sacre bleu! Jag vart så less att jag stängde av radion, släckte lampan och kröp ner i sängen igen, fullt påklädd med smink och hela köret, guuud vad skönt det var!
Så jag var alltså uppe 4.30 imorse och kände inte ens av tröttheten - oh boy.
Jag är i förnekelsefasen, kan INTE acceptera att lovet är slut, det kan bara inte vara sant. Det där med att vara ledig är min grej minsann, tror att jag ska satsa på den yrkesbanan efter studenten. Det blev ju inte bättre för att dom jävlarna, inga namn nämnda(gråskinka)har ändrat schemat så vips fick jag en lektion kl 8.30 på måndagmornar fram över, jag som var så glad åt min sovmorgon!
Juste nu kom jag på en sak måste berätta om det klantigaste som jag gjorde i morse: Jag vaknade av min mördar-alarmklocka, stängde av den och hoppade direkt in i duschen, jag var knappt trött! Det var som de ggr man ska resa bort till spanien lr nått och ska åka hemifrån kl 4 på natten, man är så spänd och laddad att man inte känner av tröttheten utan bara går upp (så konstigt kändes det för mig att gå upp tidigt). Sen när jag har duschat, klätt på mig, sminkat mig, gjort iordning frukost och bryggt kaffe så sätter jag på radion...kl. är 06.40(tror jag) och då ska morgonpasset i p3 vara igång, 10 min in i programmet, men nej på radion är fortf natt/tidig morgon - programmet "vakna" igång. Hmmm tänker jag och så kollar jag på klockan igen, OCH VAD TROR NI JAG INSER? JO Klockan var då endast 05.30, den tiden jag egentligen skulle gå upp och alltså satt jag där helt färdig med en timme kvar tills mitt tåg skulle gå! Jag hade glömt ändra väckarklockan till vintertid, sacre bleu! Jag vart så less att jag stängde av radion, släckte lampan och kröp ner i sängen igen, fullt påklädd med smink och hela köret, guuud vad skönt det var!
Så jag var alltså uppe 4.30 imorse och kände inte ens av tröttheten - oh boy.
lutande tornet i bålsta
Nu ska jag bli nunna igen, och aspegerbarn,åh gud vad skönt det vore!
Jag tycker att min och Josephines utklädnad var klockren igår, jag var lutande tornet i pisa och hon var en vägskyltsstolpe och höll i en vägskylt där det stod "lutande tornet i pisa (bålsta) 10 m" på. Fast vi kom på idén ganska sent på kvällen, och då vet ju alla att konsten att skriva inte alltid är det lättaste att komma ihåg, så Josephine råkade skriva lytande tornet ist! Jag hade på mig klackskor!! Första gången någonsin och hjälp vad jag visade alla över allt hur höga min klackar var, vad ska de tro om mig?! Men säger någon; gud vad du är lång! Så måste jag ju förklara mig genom att visa att jag inte är lika lång egentligen.
En sak jag måste ta upp när det kommer till fester och utgångar osv, är hur otroligt svårt det är att höra vad folk säger! Det är helt hopplöst. Jag hör redan som en apa i normala situationer liksom. Usch för det första är man lite rund om fötterna-rund om öronen, sen är det skithög musik och massor med folk, och så ska man stå och försöka föra ett intelligent samtal! Det är nog därför det aldrig blir några intelektuella diskussioner på krogen, det är praktiskt omöjligt. Jag tycker det är så pinsamt att behöva säga va? 449 ggr per mening, så tillslut låtsas jag bara att jag hör vad personen säger och försöker chansa på vad som vore bäst att tillägga, om jag ska skratta eller inte. Så på det sättet får jag inte ut något av att prata med människor på krogen och de tkr bara att jag är en sån där asocial typ som inte vet hur man beter sig bland folk - aspergers, det är iof vad jag vill just nu...
Jag tycker att min och Josephines utklädnad var klockren igår, jag var lutande tornet i pisa och hon var en vägskyltsstolpe och höll i en vägskylt där det stod "lutande tornet i pisa (bålsta) 10 m" på. Fast vi kom på idén ganska sent på kvällen, och då vet ju alla att konsten att skriva inte alltid är det lättaste att komma ihåg, så Josephine råkade skriva lytande tornet ist! Jag hade på mig klackskor!! Första gången någonsin och hjälp vad jag visade alla över allt hur höga min klackar var, vad ska de tro om mig?! Men säger någon; gud vad du är lång! Så måste jag ju förklara mig genom att visa att jag inte är lika lång egentligen.
En sak jag måste ta upp när det kommer till fester och utgångar osv, är hur otroligt svårt det är att höra vad folk säger! Det är helt hopplöst. Jag hör redan som en apa i normala situationer liksom. Usch för det första är man lite rund om fötterna-rund om öronen, sen är det skithög musik och massor med folk, och så ska man stå och försöka föra ett intelligent samtal! Det är nog därför det aldrig blir några intelektuella diskussioner på krogen, det är praktiskt omöjligt. Jag tycker det är så pinsamt att behöva säga va? 449 ggr per mening, så tillslut låtsas jag bara att jag hör vad personen säger och försöker chansa på vad som vore bäst att tillägga, om jag ska skratta eller inte. Så på det sättet får jag inte ut något av att prata med människor på krogen och de tkr bara att jag är en sån där asocial typ som inte vet hur man beter sig bland folk - aspergers, det är iof vad jag vill just nu...
ursäkt till att ha klackskor
Jag sitter och funderar på vad jag ska klä ut mig till inför helgens halloween...jag skulle så gärna vilja ha en ursäkt att få ha klackskor. Det är ju så snyggt men är man så lång som jag så har jag inte tillåtelse att ha höga klackar eftersom jag blir typ 2 m lång då...så jag funderade på att klä ut mig till Empire state building...eller kanske lutande tornet i pisa, fast det är ju iof ganska jobbigt och gå böjd hela kvällen...eller frihetsgudinnan...
ett sketet litet skolfoto.
Fick skolfotona nyss. Usch, tur att det är sista året man håller på med sånt trams. Samma sak varje år. Man tänker att i år då banne mig ska jag se bra ut på de där fotona, man tänker noga ut en perfekt outfit för fotolinsen, men samtidigt inte för uppklätt - folk i skolan ska ju inte märka att man har klätt upp sig för ett sketet litet skolfoto, man ska bara låtsas vara så där naturligt snygg...
...så först är det gruppfoto och jag med min 1,89 vet min plats i gruppen; längst bak i mitten. Helt okej plats, jag ska inte klaga. Men när det kommer till porträttbilden, herregud! Man sitter där och försöker komma ihåg hur mkt man ska le för att det ska se snyggt ut, inte för tillgjort, inte för lamt, och så säger fotografen, "upp med hakan...inte så mkt, ner lite...så stopp! sen luta huvudet lite till vänster, inte så mkt, så stopp, och så ETT STORT LEENDE" och så sitter man där med huvudet i en ställning som känns allt annat än naturlig och så ska man le hjärtligt, för det finns inget värre än ett leende som inte ler med ögonen.
Så jag höll tummarna även denna gång när bilderna kom på posten, men icke, jag tror det är meningen att man ska vara ful och tillgjord på skolfoton.
...så först är det gruppfoto och jag med min 1,89 vet min plats i gruppen; längst bak i mitten. Helt okej plats, jag ska inte klaga. Men när det kommer till porträttbilden, herregud! Man sitter där och försöker komma ihåg hur mkt man ska le för att det ska se snyggt ut, inte för tillgjort, inte för lamt, och så säger fotografen, "upp med hakan...inte så mkt, ner lite...så stopp! sen luta huvudet lite till vänster, inte så mkt, så stopp, och så ETT STORT LEENDE" och så sitter man där med huvudet i en ställning som känns allt annat än naturlig och så ska man le hjärtligt, för det finns inget värre än ett leende som inte ler med ögonen.
Så jag höll tummarna även denna gång när bilderna kom på posten, men icke, jag tror det är meningen att man ska vara ful och tillgjord på skolfoton.
jag ska bli nykterist, nunna och aspergersbarn...
God morgon. Jag ska bli nykterist, nunna och aspergerbarn. Så känner jag ALLTID dagen efter, ALLTID. Bakis är inge kul och så tänker man så här; vad är meningen? man bara förlorar massa pengar och blir trött och sliten...Fast av någon konstig anledning lyckas jag alltid glömma bort allt det här och bli jättesugen på att gå ut när det väl är dags igen. Krogen är ju lite till för att ragga på, och tro mig jag har varit pigg på att ragga på krogen a thousand times men det funkar bara inte. Det känns så patetiskt på något sätt...allt ett krogragg slutar med är ett one night stand och sen dagen efter "the walk of shame" som jag fick lära mig igår vad det innebar: att ta tunnelbana, buss eller gå hem kl 9 på söndagmorgonen i samma kortkorta kjol som igår, frisyren på sniskan och sminket utkladdat i fejjan - hej jag vart för full och drog hem till ngn random snubbe och hade oskyddat sex hela natten lång -. FY. Usch. Aldrig.
Det var inte så himla galet som ni kanske tror igår, vi satt bara på 3 dörrar några vänner och drack 30:- öl och godisshots i glada färger. Det var faktiskt trevligt, att samtala om saker och ting osv. Men på något sätt så tror jag hela tiden att jag ska få ut mer än jag gör när jag är på krogen. Jag vet inte om jag ska kalla det besviken, det jag blir när jag är på väg hem, men jag blir aldrig riktigt så nöjd som jag tror jag ska bli innan...Och då dagen efter känner jag; tänk vad skönt att vara nykterist, nunna och asbergerbarn och slippa förlora pengar och endast få en huvudvärk tillbaka, man bara sitter där i sitt kloster och är tacksam för en prästost typ. Och med asperger skulle jag bli jättesmart på en grej, tänk vad skönt att veta att man är typ bäst på allt som har med motorcyklar att göra till exempel. Då är det bara att köra på den grejen, satsa på motorcyklar och få jobb på någon motorcykelbutik eller nått. Själv måste man sitta där och plugga matte c utan en blekaste aning om vad man håller på med, bara för att lyckas komma på vad man ska bli när man blir stor. Och asberger barn är ju lite asociala så no worries över att behöva ragga på krogen. Man bara bryr sig inte helt enkelt. Tänk vad skönt.
Folk som känner mig vet att det aldrig kommer att bli jag. Men man kan ju låtsas.
Det var inte så himla galet som ni kanske tror igår, vi satt bara på 3 dörrar några vänner och drack 30:- öl och godisshots i glada färger. Det var faktiskt trevligt, att samtala om saker och ting osv. Men på något sätt så tror jag hela tiden att jag ska få ut mer än jag gör när jag är på krogen. Jag vet inte om jag ska kalla det besviken, det jag blir när jag är på väg hem, men jag blir aldrig riktigt så nöjd som jag tror jag ska bli innan...Och då dagen efter känner jag; tänk vad skönt att vara nykterist, nunna och asbergerbarn och slippa förlora pengar och endast få en huvudvärk tillbaka, man bara sitter där i sitt kloster och är tacksam för en prästost typ. Och med asperger skulle jag bli jättesmart på en grej, tänk vad skönt att veta att man är typ bäst på allt som har med motorcyklar att göra till exempel. Då är det bara att köra på den grejen, satsa på motorcyklar och få jobb på någon motorcykelbutik eller nått. Själv måste man sitta där och plugga matte c utan en blekaste aning om vad man håller på med, bara för att lyckas komma på vad man ska bli när man blir stor. Och asberger barn är ju lite asociala så no worries över att behöva ragga på krogen. Man bara bryr sig inte helt enkelt. Tänk vad skönt.
Folk som känner mig vet att det aldrig kommer att bli jag. Men man kan ju låtsas.
LILLÖRDAG!
hej hej, åh höstlov alltså det är min grej! älskart och har inga som helst tankar på läxhögen, det får vänta för ikväll blir det utgång och som vanligt ska vi börja på 3 dörrar! Eller ja..det stället heter egentligen theodora och är ett billigt-öl.hak på fridhemsplans där femtioåriga fyllos blandas med 25 åriga killar och tjejer i en härlig atmosfär. Anledningen till att vi kallar det 3 dörrar är för att vi trodde det hette så första gången vi skulle dra dit, så gick vi runt på fridhemsplan och letade efter ett ställe som hette 3 dörrar men det fanns ju inte, så ja nu kan vi ju inte bara själva vår stolthet och erkänn att det heter theodora, det går ju bara inte.
Jag va på shoppingrunda idag m Hanna och Jessica och jag hade inte råd att köpa en gudomlig svart klänning för 250:- på lindex, men ett diadem från hm lyckades jag skrapa ihop till i alla fall! 
om 40 år: du och jag cowboysnubben, du och jag.
Djupt, insiktsfullt och life changing konversation på msn med vännina Isabelle:
Matilda: - ja shit asså, om 40 år kmr vi vakna upp och undra vart tog alla pengar vägen - alkoholen
Isabelle: - haha ja verkligen! Om 40 år kommer pengarna fortfarande gå till alkoholen
Matilda: - usch säg inte så där, tänk om jag blir en patetisk 40 åring wannabee ungdom, ifrånskild, apelsinhud från allt solande och rökande och festande, har massa smink på mig för att dölja tröttheten men lyckas inte, raggar på småpojkar och hänger på CHAPLINS! säg till mig då för då är det dags för extreme makeover...
- vänta jag är inte 40 om 40 år jag är 58!!!
Isabelle: -haha, och jag är 59!!!!!!!! fyihelvete
-haha och om du hänger på chaplins och så patetisk som du verkar om 40 år så är cowboysnubbe* säkert din ständigt återkommande KK!
-haha FÖRLÅT!
-JAG LOVAR ATT VI BÅDA SKA PÅ EN EXTREME MAKEOVER DÅ! både ytligt och innerligt haha
Matilda: - åå kväljningar! usch vad mitt 40åriga jag är patetiskt extreme makeover är ENDA RÄDDNINGEN
-haha jaa vi ändrar varenda liten del av oss så folk som sett mig på 5an i "färjan säsong 134" inte känner igen mig sen
Isabelle: - du, jag har säkert knullat honom en och annan gång då också om livet fortsätter i den här banan**, så känn dig inte värst
Matilda: - ja isabelle, JAG LIDER MED DIG, jag tkr synd om våra framtida jag vi saknar all värdighet...
* så kallade "cowboysnubben" är en karaktäristisk man som vi som vi träffade på då vi ENDAST EN GÅNG RÅKADE GÅ UT PÅ CHAPLINS (aldrig mer). Han stod där iförd svart, uppknäppt skjorta, ca. 1.50 lång, knubbig och dansandes för sig själv på dansgolvet, flirtade med allt som rörde sig. Han har blivit ett litet internskämt för oss och en varningssymbol och varje gång någon blir lite för full och föreslår "men chaplins då?" så säger vi bara - nej cowboysnubben- så fattar alla allvaret och det patetiska i det hela.
** ni får inte gå omkring och få för er att jag och isabelle är dräggiga, ohygeinska monster som umgås med folk i ögonbrynspiercing och har pojkvänner som suttit inne för våldtäkt - that's not us. Vi bara förundras över alkoholsamhället vi lever i och har tråkigt en tisdagskväll som denna.
Matilda: - ja shit asså, om 40 år kmr vi vakna upp och undra vart tog alla pengar vägen - alkoholen
Isabelle: - haha ja verkligen! Om 40 år kommer pengarna fortfarande gå till alkoholen
Matilda: - usch säg inte så där, tänk om jag blir en patetisk 40 åring wannabee ungdom, ifrånskild, apelsinhud från allt solande och rökande och festande, har massa smink på mig för att dölja tröttheten men lyckas inte, raggar på småpojkar och hänger på CHAPLINS! säg till mig då för då är det dags för extreme makeover...
- vänta jag är inte 40 om 40 år jag är 58!!!
Isabelle: -haha, och jag är 59!!!!!!!! fyihelvete
-haha och om du hänger på chaplins och så patetisk som du verkar om 40 år så är cowboysnubbe* säkert din ständigt återkommande KK!
-haha FÖRLÅT!
-JAG LOVAR ATT VI BÅDA SKA PÅ EN EXTREME MAKEOVER DÅ! både ytligt och innerligt haha
Matilda: - åå kväljningar! usch vad mitt 40åriga jag är patetiskt extreme makeover är ENDA RÄDDNINGEN
-haha jaa vi ändrar varenda liten del av oss så folk som sett mig på 5an i "färjan säsong 134" inte känner igen mig sen
Isabelle: - du, jag har säkert knullat honom en och annan gång då också om livet fortsätter i den här banan**, så känn dig inte värst
Matilda: - ja isabelle, JAG LIDER MED DIG, jag tkr synd om våra framtida jag vi saknar all värdighet...
* så kallade "cowboysnubben" är en karaktäristisk man som vi som vi träffade på då vi ENDAST EN GÅNG RÅKADE GÅ UT PÅ CHAPLINS (aldrig mer). Han stod där iförd svart, uppknäppt skjorta, ca. 1.50 lång, knubbig och dansandes för sig själv på dansgolvet, flirtade med allt som rörde sig. Han har blivit ett litet internskämt för oss och en varningssymbol och varje gång någon blir lite för full och föreslår "men chaplins då?" så säger vi bara - nej cowboysnubben- så fattar alla allvaret och det patetiska i det hela.
** ni får inte gå omkring och få för er att jag och isabelle är dräggiga, ohygeinska monster som umgås med folk i ögonbrynspiercing och har pojkvänner som suttit inne för våldtäkt - that's not us. Vi bara förundras över alkoholsamhället vi lever i och har tråkigt en tisdagskväll som denna.
