Hos frisören
Är det bara jag?
Är jag den enda som måste kolla i "min första kokbok" av Johanna Westman och läsa äggskolan varje gång jag ska koka ett ägg?
And ForYourInformation Johanna Miss-jag vet allt om kokta ägg- Westman så blev det inget bra alls enligt din beskrivning. Halva ägget fastnade ju i skalet när jag skulle skala det!
varning omdömeslös fattiglapp till shopaholic lös!
Jag har inget svar på den frågan, allt jag vet är att jag lyckas med det ganska ofta faktiskt. När jag väl tillåter mig själv att shoppa så blir jag helt omdömeslös, jag tänker inte efter ett skvatt utan det verkar snarare som om jag fått för mig att jag äger miljoner och att jag kan köpa 350 olika ögonskuggor och allt annat också. Vilket alltid slutar med att jag sitter där med mina 350 ögonskuggor men inga jeans, ingen ny bh och inga vantar som jag egentligen behövde och inte heller med lyxen att kunna äta, tills nästa studiebidrag kommer...dagar som dessa, strax innan den 30onde är oliiidliga! Jag får psykbryt. Men back to the subject, jag kan inte lita på mig själv när det gäller val av kläder, skor, väskor osv längre. Inte för att jag inte har koll på mode och sånt, jag älskar i grund och botten sånt dära. MEN med stort M, eftersom jag inte har en inkomst och är just nu vad jag skulle vilja kalla det, mellan två jobb, så kan jag inte alls shoppa så pass mkt som jag skulle vilja. Jag kan bara köpa kanske en eller två saker i månaden, sen tar bidraget slut och jag måste gå och våndas till den 30onde igen...och när jag får köpa den där grejen i månaden, så blir jag helt till mig. Så till mig att jag kan få för mig att det där midjeskärpet i skinn för 500:- är ABSOLUT NÖDVÄNDIGT, vad ska jag annars ha till den och den kjolen...och så köper jag det, är lycklig i sisådär några timmar, ibland även upp till ett dygn, tills lyckoruset börjar lägga sig...och ångesten kommer fram. När jag är så där till mig så vet jag inte vad som händer, jag tror mirakulöst att mina 1050:- har 3dubblats i plånboken så att jag kan köpa allt jag någonsin drömt om och att en månad går på ett litet kick så den 30onde kmr komma i rekordfart. Det får jag äta upp sen när pengarna är slut och det endast är den 15onde, det är det enda jag har lyxen att äta då.
ouff to sexyy to be true, i know you want me
Låt mig bjuda på gårdagens outfit, modeller: mina vänner Ina och Jessica. Det vart en lång myskväll med djupt analyseranden av både vem i världen som med vilja väljer att arbeta med att ge folk en brazilian wax (vilket jag fortf inte kan förstå att någon gör med vilja, gynekolog fine det är ju ändå ett läkaryrke men att se folks könsorgan i närbild och dra bort hår från varje liten del dagarna i enda, shiit all cred till er!) och ifall barack obama är värd fredspriset eller ej...Jessica och Ina visar verkligen vart skåpet ska stå i modevärlden så här alla älsklingar där uteeee gårdagens sexii outfits, thihihihi
älskar kontrasten av mjukisbyxor, höga stövlar och skinnjacka på jessica...
och Inas uppkavlade mjukisbyxor, strumpor i ballerina är ju bara såå 2010!
Dessa vänner är ju för sköna alltså! Fyra av fem toasts!
den eviga frågan om smörklumpar
franska är a och o på european development days...
...En man i sina sena 60's började prata på engelska om något Afrika-Europa samband och än så länge var jag med, även fast jag koncentrerade mig mer på att se ut som om jag förstod istället för att verkligen förstå...men sen presenterar han nästa talare, den förra ordföranden för Africa-union nånting iförd grön klänningsliknande dräkt och vit fyrkantig hatt...och han pratade enbart på franska. Ingen av Hanna, Philippa eller jag kan ETT DUGG franska så vi håller på att få en seriös och elakartad skrattattack precis när han börjar prata. Men vi har samtidigt inte mage att bara tåga ut ur salen precis när han börjat prata...så vi sitter där på våra stolar och lyssnar på förra ordförandens tal, i 25 minuter. En halvtimme satt vi och lyssna på någon, utan att förstå ett skvatt av vad han sa! Hela situationen var så komisk att jag håll på och kikna och föll i skratt så fort jag tänkte på det!
Det roliga är ju att alla de andra antog säkert att vi kunde franska, eftersom vi satt och "lyssnade" utan sånna där översättningshörlurar som vi glömde att hämta...så jag kände mig ganska smart men samtidigt lite som om jag gick miste om något liksom...det han sa verkade sjukt intressant, det sa hela hans kroppspråk och betoningar på orden, så jag hade verkligen velat veta vad han sa...om man bara hade förstått franska!
Ja, det var väl det vi fick med oss från den mässan i princip plus en fransman som kom fram till mig då Philippa och Hanna va lite längre bort och sa : "you're a star, you're a star" tills H&P kom och sa "no she's not" och räddade mig därifrån typ.
Jo juste en grej till! Våran kära lärare som också va på mässan, han brukar mobba mig och Hanna för att vi bor i bonde-bålsta (jag vet, dagens lärare asså, mobbar elever, vart är vårt samhälle påväg?!) och så kmr en tjej förbi och frågar "do you live in stockholm?" han svarar: "no they come from Norrland", ha ha ha...
yes!
spy-eva får tv-tid what's up with that?
Just nu hejar jag på Tore, han ser så himla rolig ut! Hur kan man vara som han är, det är ett mysterium men han är väldigt roande faktiskt.
Matilda hjärta Tore? vem vet
som ni kanske redan hört
på pendeltåget är allt möjligt
Sen är jag världens mest morgontröttaste människa många gånger och då vore det verkligen inte så trevligt om piggt folk kmr och samtalar med mig...men tanken är i alla fall fin!
Det roliga är att jag och Hanna typ är experter på att dra oss till pratsjukt folk när vi sitter på pendeln. Flera gånger kommer folk och lägger sig i våra diskussioner och vill gärna fortsätta samtalet under hela resans gång. Jag och Hanna försöker som mycket som möjligt att vara trevliga och artiga men ibland blir det bra jobbigt. Det första och sista gången vi övade spanska glosor så rättade tjejen som satt mittemot oss och kunde tydligen spanska...så vågar mig aldrig på det igen.
Men damen hon var söt hon!
matteprobs
helt slut
Usch, jag var på ett så hemskt jobbigt träningspass nyss. Typ styrketräning fast för dummies och i grupp. Det står alltså en tränare och säger kom igen nu och så följer alla henne...Hjälp vad jag fuskade! Jag har så himla dålig självdiciplin, även när någon står och hejar på längst fram blir jag slackern nr1. Men det va så jobbigt för mig så ni förstår inte. Jag blev trött i muskler som i den övningen inte ansträngdes(tydligen). Typ när man skulle göra något med ett gummiband för att träna ngn liten muskel i axeln, nej då var det armarna jag blev HELT SLUT i, axlarna de vettesjutton om jag kände ngt i. När man skulle träna ryggen blev jag trött i benen osv. Oavsett så kan det väl ändå inte vara dåligt att anstränga musklerna så jag tjänar nog på det ändå!
korvskinnsbekymmer
Men ojj vad fel jag hade! Redan innan lunch kände jag hur de röda märkena på magen började inpräntas och efter jag ätit då var det ju kört! Alltid när jag har tajta byxor som sitter högt och hårt på magen så får jag så sjukt ont när jag ätit, som om byxorna täpper till tarmarna och maten inte kan vandra sin naturliga gång...Jag knäppte faktiskt tom upp byxorna kl13.00 när jag satt på Robert's och pluggade(jag hade en lång skjorta på mig idag så det var ingen annan som såg magen välla ut), vilken befrielse! Sen så gick jag med uppknäppta jeans hela vägen tillbaks till skolan och på lektionen, hur bra som helst. Eller så kan man bara strunta i att ha för små jeans och go with the old usual.
Ja det var historian om mina jeans det.
godnatt och sov gott
en lite fånig grej
Ikväll är det en av de nya Wallander filmerna, brittish version. Visst är det kul att vi har blivit lite mer international och får skryta lite, nej förlåt det skulle vi lagom-svenskar ju aldrig ha mage att göra, skryta alltså men vi kan ju i alla fall känna oss lite stolta över våra litterära talanger. Men hur fånigt blir det inte när de pratar brittiska men ändå använder ursvenska namn och är i svenska städer. En engelsman kan inte säga Ystad, kronor och Kurt på ett vettigt sätt, det blir bara sjukt konstigt. Eller är det bara jag som tkr så??
dalí dalí, korvar, lever och cocosbollar
...Även fast jag kände mig lite lost så tror jag minsann att museer är sjukt bra raggningsställe. Om man går där i sin stillhet och kollar på tavlor så är det nog ganska lätt att börja diskutera med snygga djupa killar som också står där! Fast då måste man ju tyvärr ha någonting att tillägga också känns det som, annars blir det pannkaka av alltihopa. Så det kanske inte funkar för mig ändå "hej snygging, vet du om den där tavlan föreställer en varmkorv eller lever?".
Efter det bar det av till ett fik på sibyllavägen (tror jag) och då vi skulle beställa tog vi 3 koppar kaffe, mamma en kanelbulle, och pappa en blåbärsmuffins. Jag tog en sån där cocosboll, inte en sån med äckligt vitt skumm utan den andra sorten, och då säger pappa till han som tar emot beställningen: "och vad är det de kallas då?" och skrattar medan killen antingen inte fattar vad han syftar på eller tkr att pappa är så pass idiotisk som säger en sån sak och reagerar inte ens...jag hoppas innerligt att han inte fattade vad pappa syftade på. Det pappa syftade på är ju taget från "sunes sommar" ni vet när basketlaget från USA kmr inrusande till strandfiket där Rudolf precis är i gång med att sno kaffe och han håller på att säga "negerboll" fast ändrar sig till "wienerbröd" i sista sekund. Usch vad det var PINSAMT. Killen som jobbade på fiket var ju dessutom mörkhyad och det gjorde ju inte saken bättre, pappas humor är inte okej ibland, man får ju skämmas ögonen ur sig. Och så försvarar han sig med "men på min tid så sa man ju så" ja det kanske va då det, men inte nu!
Jag är inte bitter...
Full rulle har det varit a mi casa ikväll. 2 systrar och 4 syskonbarn och sprungit runt runt och lekt och tjofaddirullan. Shit asså, barn är ju fascinerande på sitt eget lilla vis, ibland undrar man hur de orkar? Jag skulle bli helt slut efter en kvart typ.
Idag har Frida varit här och vi har druckit kaffe ätit chokladkakor och diskuterat massa mindfullness. Jag kom fram till att även dessa grå, meningslösa dagar, med massa plugga och tidiga morgonar i skolan också är en form av lycka. Jag kmr ju sakna att gå till skolan när jag väl tar studenten och dras ifrån allt o alla. Så nästa gång väckarklockan ringer 05.30, jag mosar ner min sminkpensel för att få tyst på väckarklockan, slänger ner lite kaffe på 30 sek, satsar på fel badrum (det tandkräms-löse) och får gå som en stinkbomb i munnen, fryser häcken av mig på väg till bussen, somnar på pendeln och upptäcker att jag skapat en hel ocean av dregel när jag vaknar upp och sitter på filosofi lektionerna och försöker hitta en enda vettig anledning till att tvinga ögonlocken uppe- så ska jag egentligen se det hela som lyckliga ögonblick...nästa gång är på måndag, oj vad jag ser fram emot det...
...nja kanske inte.
Jag har fått höra ikväll att jag klagar på så mkt hela tiden, så därför tänkte jag nu sätta upp en klagolista:
♥ Vi satt och såg lite på körslaget och herregud vilket hysteriskt program! Musik och sång i all ära men om jag vore Gry Forsell skulle jag bli TOKIG. Efter att en kör sjungit sin sång så kmr ju alltid Gry fram och ska intervjua körledaren, med det går ju inte pga av de där hyperaktiva medelsvenne människorna i kören, det är som om de druckit 20 redbull på 10 min det går inte att få dem att stå stilla o va tysta ens i 5 minuter. Så Gry får fråga om sin fråga kanske 3 ggr för varje körledare, vad är grejen liksom? Iof är de där frågorna helt ovestäntliga oavsett, typ "hur känns det?!" jaa vad kan de svara förutom bra??
♥Postkodsmiljonären, jag dör, det här är ju värre än på spåret! Idag hade de inte ens någon frågesport, nej det va grannyran, fest i gällivare med Ola Svensson, woho. Jag pallar inte sitta o titta på gamla pensionärer vinna 10000 och en bil, nya volvo flexi fuel, men tvärr gör mina föräldrar det. Jag ä e int bitter.
♥När folk påpekar hur mkt jag äter. Värst är det när mamma och pappa gör det. Ikväll sa pappa: "oj värst vad du stoppar i dig" när vi fikade kladdkaka&bullar, vaddå jag åt ju bara 2 bullar och 2 kladdkakebitar med glass och grädde det är väl inte så himla mkt?... Är man 1.89 har man mkt att fylla! Tom lärare i skolan kommenterade min tallrik en gång, jaja nån måste ju va den som äter också. Lite roligt är att när vi slutade grundskolan och hoppade upp till gymnasiet fick jag höra från flera styckna att de saknade mig i skolan för ingen i deras nya klass åt så mkt vid lunchen! Det är lite den funktioner jag fyller liksom, äter mkt så att andra kan känna sig bekväma med att äta mkt de med. Jag kanske skulle kunna hyra ut mig själv som lunchpartner att äta med så de själva kan se bra ut i jämförelse med mig, haha nya affärsidén!
♥Kärlekspar. Jag orkar inte med er! Jag orkar inte läsa massa små puttinuttiga statusuppdateringar på facebook om att ni saknar varandra eller älskar varandra mer än någonting eller sitter i soffan och myser med varandra. I dont care. Speciellt inte när mitt eget kärleksliv är lika händelserikt och spännande som ett avsnitt ur "ensam mamma söker", då är det inte så himla lätt att glädjas åt andras duttinutter. Men seriöst att läsa bloggar korruperade av "älsklingen" är inte kul, jag kan inte tänka mig att någon tkr det är kul förutom "älsklingen" själv. Kärleken förgör oss, jag menar hade jag velat hade mitt kärleksliv kunnat va lika livfullt som "desperate housewifes" nemas problemas, jag är inte bitter.
♥Det faktum att jag har en underliggande finne, en sån där ond jäkel som kmr plåga mig en lång lång tid. Varför finnen varför? Jag som precis hade fått ordning på min vanligtvis okontrollerade hy och så poff känner jag hur min högre näsvinge plötsligt får en ack så igenkännlig smärta. Jag sitter hela tiden och rynkar och spänner näsan får då kmr ondheten till känna, vilket är väldigt konstig och idiotiskt att jag sitter och gör. Det är ju inte direkt som om jag brukar sitta och spänna näsvingarna, men bara för att jag vet att det gör ont när jag gör så får jag som tvångstankar att jag måste göra så. Human nature är ju egendomlig minst sagt, jag tkr väl om att gotta mig i olyckan antar jag...
♥Det som jag försöker övertyga mig själv om att jag inte är men som egentligen (iaf i denna skrivande stund) kanske stämmer, jag är rätt bitter. Jag menar hur lätt är det att sitta hemma en lördagkväll i min ålder, utan att bli det?! Känner mig som 40+, tkr det är intressant att titta på "här är ditt liv" med sissela kyle eller Skavlan på helgerna. I need to shape up. Men samtidigt är målet för mig just nu att: spara pengar, få jobb gjort och inte dricka alkohol, så what else can I do?
roliga saker man kan underhålla sig med på en fredagseftermiddag i skolan då folk tror att man egentligen studerar
Men jag har ju så himla mkt viktigare saker för mig än skriva om ontologiska antaganden för Freuds psykodynamiska teori...typ att ta roliga bilder med webcamen, shit asså det kunde underhålla mig i säkert en timme, kanon kul! 4 av 5 toasts.
Okej, OMRÖSTNING: vilken av följande bilder är roligast/snyggast? Var god och ha i åtanke att modellerna som har medverkat i denna plåtning är professionella och kommer inte ge ut nummer eller adress till någon av deras beundrare, ni kan endast avnjuta dessa skönheter i följande bilder.
'
pic nr1 "the eye" modeller Isabelle, Hanna & Matilda
pic nr 2 "jennifer lopez" modell: Isabelle
pic nr 3 "Ronald macdonald" modell: Hanna
pic nr 4 "magnetism" Modeller: Hanna, Philippa, Isabelle & Matilda
pic nr 5 "ur en lilleplutts point of view" Modeller: Hanna, Isabelle, Philippa & Matilda
pic nr 6 "shining beauty" modell: Matilda
Som sagt autografer kommer INTE vara genomförbart, ni kanske kan få en gammal avlagd macka eller lite hår om ni bönar och ber, KANSKE.
köttfärshjärna old friend why wont you just let me be?
Men seriöst min hjärna får mental breakdown redan på tordagseftermiddagar, det enda jag kan tänka på då är att det snart är helg och så släpper jag allt plugg, verkligen allt. Så hur ska jag då kunna plugga nu, fredag eftermiddag!?
Lite jobbigt när man är så som jag är just i det här, att min hjärna slår av och blir köttfärs torsdagkväll-söndag, och så vaknar hjärnan sakta men säkert upp på måndag och så inser man att shit pommes vad mkt jag fick att göra helt plötsligt. Bara för att jag skiter i att göra saker 2 dagar i veckan ju. suck.
förvirrad
Men hela grejen börjar ju bli löjlig! Jag beställde min studentmössa(!) nyligen och det är ju inte som om det finns en mössmodell som jag trodde, nej det fanns typ 5! Nyaste versionen hade tom "sommardoft" i hatten som skulle hålla i 10 år...på en studenthatt har ni hört något fånigare?? Sen fanns det typ 500 andra val i hur man vill att mössan skulle se ut, vad man ville att det skulle stå, vart man ville att det skulle stå, vill man ha sina initialer i strass där bak, sitt landskapsvapentryckt på hattskullen, sin programfärg på pluppen i mitten, ett mössöverdrag and the list goes on...Jag slungades ju in i det där och tappade helt bort mig ett tag och var nästan nära på att beställa alla de där idiotiska tilläggen, gick tom omkring och velade över hur min plupp i mitten på studenmössan skulle se ut, det blev världens viktigaste beslut.
Går det så långt känns det lite som ett tecken på att för många valmöjligheter inte heller är bra, kan man inte bara ha en mössa för alla studenter i hela Sverige? Skulle bli mycket mer traditionellt och ärligt talat vem bryr sig om hur den där mössan ser ut, det är ju bara symboliskt i alla fall. Kanske man inte ska klaga på valmöjlighet allt för mycket dock, det är ju det som våra tidigare generationer alltid har eftersträvat och oboy we're lucky men som i typ allt annat behövs alltid en balans. Det får inte gå till en överdrift som ni kanske tycker att det redan har i mitt fall...
